Marstrand - Porto Franco tiden och Havets Silver

Inspirationen till Havets silver

När jag arbetat med min kommande roman Havets silver har Porto Franco varit en av de miljöer som fascinerat mig allra mest.

Romanens huvudperson Margareta lever i en tid då Bohuslän förändras snabbt. Sillperioden skapar nya möjligheter, handeln växer och människor lockas till kusten för att söka lyckan.

I berättelsen spelar Marstrand och frihamnstiden en viktig roll.

Jag har försökt föreställa mig hur det måste ha känts att för första gången stiga iland på ön. Att möta den myllrande folkvimlet på kajerna. Att se fartyg från fjärran länder. Att höra främmande språk och känna att världen plötsligt blivit större.

Men bakom möjligheterna finns också konflikter.

Avundsjuka, maktkamp, hemligheter och drömmar om ett bättre liv.

Precis som idag formades människors liv av de val de gjorde och de omständigheter de föddes in i.

Det är kanske därför Porto Franco fortsätter att fascinera oss mer än tvåhundra år senare.

Historien finns fortfarande kvar

Frihamnstiden upphörde 1794.

Ändå lever minnet kvar.

När man promenerar genom Marstrands gränder, blickar ut över hamnen eller ser Carlstens fästning resa sig över ön är det inte svårt att låta tankarna vandra tillbaka till en tid då staden stod öppen mot världen.

En tid av handel och framtidstro.

Av möjligheter och risker.

Av människor som sökte lyckan vid havet.

Kanske är det just därför jag återkommer till den här perioden gång på gång i mitt skrivande.

Historien handlar trots allt inte bara om årtal och kungar.

Den handlar om människor.

Och deras drömmar.

Har du besökt Marstrand? Kände du till att ön en gång var Sveriges enda frihamn

När Marstrand blev Sveriges port mot världen

Föreställ dig att du står på kajen i Marstrand en sommardag år 1775.

Luften är fylld av doften från tjära, salt och nyfångad fisk. Segelfartyg ligger tätt förtöjda längs kajerna och från krogarna hörs skratt, musik och röster på språk du aldrig tidigare hört. En man från Amsterdam förhandlar om en last salt. En köpman från Hamburg diskuterar priser på kaffe och kryddor. Längre bort lossas tunnor med vin medan sjömän från olika delar av Europa söker sig mot stadens värdshus.

Marstrand är inte längre bara en liten kuststad i Bohuslän.

Den har blivit Sveriges port mot världen.

År 1775 fattade Gustav III ett beslut som skulle förändra öns framtid. Marstrand utsågs till frihamn – eller Porto Franco som det kallades. Syftet var att locka handel, kapital och människor till västkusten. Under nästan tjugo år blev Marstrand Sveriges enda frihamn, en plats där handelsreglerna var betydligt friare än i resten av landet.

För många innebar det nya möjligheter.

För andra skapade det nya konflikter.

Och för en romanförfattare erbjuder perioden en nästan outsinlig källa till berättelser.

En stad i snabb förändring

När frihamnen infördes förändrades Marstrand i en takt som få kunde ha föreställt sig.

Handelsmän från olika delar av Europa sökte sig hit. Nya verksamheter växte fram och stadens invånarantal ökade. På gatorna kunde man höra danska, tyska, holländska och andra främmande språk. Varor som tidigare varit svåra att få tag på blev plötsligt en del av vardagen.

Marstrand blev en plats där människor möttes över nationsgränserna.

Men där människor möts uppstår också motsättningar.

Många såg möjligheterna att tjäna pengar. Andra oroade sig för förändringarna. Gamla traditioner utmanades när nya idéer och influenser strömmade in tillsammans med handelsfartygen.

Det var en tid då världen kändes större än någonsin tidigare.

Frihetens pris

Porto Franco innebar färre tullar och mindre kontroll. Det gjorde handeln livligare, men skapade också problem.

Smuggling förekom i stor omfattning. Varor fördes in och ut ur landet utan att myndigheterna alltid hade insyn. I skydd av mörkret kunde båtar lägga till vid avlägsna vikar och lasta om sina varor.

För många människor var detta en möjlighet att förbättra sin ekonomi.

För andra innebar det stora risker.

Det är lätt att föreställa sig hur rykten spreds mellan fiskare, sjömän och köpmän. Vem gick att lita på? Vem samarbetade med myndigheterna? Vem tjänade pengar på den förbjudna handeln?

Sådana frågor skapar den typ av spänning som historiska romaner gärna hämtar näring ur.

En fristad för drömmare

Det som fascinerar mig mest med Porto Franco är kanske inte själva handeln.

Det är människorna.

Vilka var de som sökte sig till Marstrand?

En del kom för att skapa sig en bättre framtid. Andra flydde från fattigdom eller sökte nya möjligheter. Några anlände med stora förhoppningar men möttes av motgångar. Andra lyckades bygga upp förmögenheter och skapa sig ett helt nytt liv.

När jag vandrar genom dagens Marstrand försöker jag ibland föreställa mig människorna som levde där under frihamnstiden.

Kvinnan som väntade på att hennes make skulle återvända från en lång sjöresa.

Den unge handelsmannen som drömde om framgång.

Fiskaren som såg hur hela samhället förändrades omkring honom.

Pigan som lämnade landsbygden för att söka arbete i den växande staden.

Deras berättelser finns inte alltid nedtecknade i historieböckerna, men de utgjorde själva hjärtat i det samhälle som växte fram.

Många av dessa människor träffar ni på i min roman Havets silver som kommer ut i september 2026